huuuur va de häär då?

Igår följde en fluga efter mig hela dagen på jobbet, den surrade runt mitt huvud och följde med mig ner till personalrummet. Hela dagen.
Idag kröp en spindel (en såndära långbenig) på min hals och ner på min axel när jag stod vid maskinen. Ni som varit med om det vet vad jag pratar om när jag säger att jag sen "kände" spindeln krypa på mig resten av dagen.
Sprang till och med ner och strippade av mig skjortan och försökte skaka av spindeln som inte va där..
När jag kom hem låg en död geting på mitt golv (antagligen den som i 2 veckor inte fattat att den inte ska vara inne hos mig, utan ute bland blommorna) och några minuter senare går en geting på golvet.
Jag plockar upp den vandrande saken med mitt glas och min busstidtabell, som fungerar perfekt som utkastare, och beskådar getingen nöjt stående på 4:ans buss mot Gunnesbo och putsar de bakre regionerna (vässar gadden?).
Eftersom jag biffade till musklerna samt städade mitt hem, var det dags för en dusch. Men det tar inte många minuter innan jag upptäcker att jag inte är ensam..
En FET jävla spindel kryper upp längs duschdraperiet. Alltså en sån med en kropp som min tumme, och lite luden.. Eftersom jag har minimalt med kläder på behåller jag kylan och drar bort draperiet och blir klar med mitt. Jag hämtar de trogna utkastarna och smackar iväg även denne besökare.

NU RÄCKER DET!!!!!!
STOP BUGGING ME!!!

Btw: hade min fina xpeia x10 i fickan på jobbet, oturligt nog blev den lite blå eftersom pennan jag hade i fickan inte var tät.. Hur mycket otur får man ha? Bläckskada på mobilen... =(
Och mitt lår är blått....

Har dessutom blivit befordrad på jobbet så nu är man mini-boss!
Woooooop!

min nya mobil fattar inte att textfältet i bloggen är just ett textfält, så jag kör en jävla lång headline istället!

gamla dar

Skulle börja radera en sjuhelsikes massa bilder från fejjan, men snubblade över några klockrena från förr som jag temporärt glömt:


Miss Fishy


Göra mackor under en pubrunda..


Oklart men självklart.


JK

lajar lajar pants on fajar

I dessa innebandytider, då allt börjar vakna till liv och bloggar återigen börjar fyllas med info om kommande säsong, är det inte oväntat att man börjar längta lite.. Speciellt saknar jag 1:ans vagn (som jag då hatade) mot östra sidan av Göteborg..

Men när man saknar något är det bra att påminna sig själv om vad man har, därför tog jag och Peter våra kameror i högsta hugg och cyklade en runda när solen kastade sina sista strålar över detta fina landskap:








Trivs rätt bra där jag är!

***

Jag sprang med sopor idag på jobbet, och det ter sig sådant att man måste in genom två portar och ut på en jätteinnergård där avfallsstationen står. Jag skulle tippa att det är en lätt promenad på 150 meter, men den blir nästintill dryg när man ska slänga 8 sopsäckar.
Anywaj.
Idag satt det två äldre damer på en bänk på innergården och lapade skugga, och artig som jag är sa jag "hej hej!!" till dessa när jag gick förbi med min första runda skit. När jag sen kom tillbaka en andra gång informerade jag dem att det var samma person som sa hej förut, som nu befinner sig bakom ännu fler sopsäckar. När jag är på väg tillbaka har dom flyttat på sig lite till vänster, och den ena klappar på den nu lediga platsen på bänken:
(Läs på skånska) - "Ah kåem nu häer o sitt daj ner litta granna, de e ju inta kloekt va du rinner fram o tillbaga!"
- Men jag tror inte min chef blir så glad om jag sätter mej ner just nu...
- (jätteskånska igen) "Ah men de e baaoora att saja att de va tvo tanter som tvinga daj att sitta ner, for du såg så svitt ud, sitt daj nu ner en liden stund!"

Man vill ju inte vara oartig, så jag satte mig ner, och det var tamejfasen det trevligaste på länge. Jag fick en förhandsvisning av hur ljugarbänken kommer se ut och kännas när jag blir gammal.

Var är mitt gymkort?!
Puts väck.. Får väl masa mig dit och skamset betala en slant för att få ett nytt...

Men annars är det bra!

in i dimman...

Blev så lycklig igår när Iniesta gjorde segermålet att jag nästintill svimmade på plats.
Tältet i folkets park var fyllt med ca 500 pers, och med tanke på den värmebölja vi nu upplever så var det otroligt kvalmigt och dant. Detta fick konsekvenser när jag kastade mig upp i luften efter många minuters krampaktigt greppande om stolen, och skrek ut mitt segervrål. Blodtrycket tyckte att jag skulle sätta mig ner en stund, genom att ge mig lite lätt böljande känsla i kroppen.

Apropå böljande saker. Befann mig idag i Helsingborg för att lapa sol med Johanna, när något helt bisarrt inträffar. Tänk er att ligga och sola, och så helt plötsligt får du en känsla av att solen försvann.. Och då pratar jag inte bara om att den för tillfället gick i moln, utan att den försvann på riktigt.. Tänk er då att öppna ögonen och inse att du befinner dig i en tjock dimma! Från strålande sol, till tjock dimma på noll sekunder. Det var som om domedagen var nära, eller från någon scen ur Harry Potter.
Dimman försvann efter 2 minuter, och lämnade många frågande om vad de just varit med om...

I natt drömde jag att jag var på nåt militärt klädlager som va helt fantastiskt, och folk betedde sig som gamar över ett dött lik. Jag likaså.
Men så hittade jag 500 kronor och allt stannade upp, precis som att det var en sensationell händelse i världen.
Sicken besvikelse när jag vaknade och insåg att jag var 500 kronor fattigare redan från sekund ett.

Dock går det att bota all besvikelse med lite gitarrspel, så nu är jag glad igen!

Har jag sagt att jag älskar min uteplats?!
Man ska inte klaga när man har möjlighet att dra på sig en bikini och sitta i sin solstol i solen och blogga.
This is life!

Boktips i sommaren: Jonas Jonasson - hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann..
Fyndigast på länge.

Gud vad hetsiga vissa är om bloggningen! Låt mig blogga när jag vill, ok! ;)
Men att jag kanske är lite seg, skulle inte vara helt osant att säga.

Helgen har återigen spenderats i göteborg, denna gången lockade jag med mig två småbröder och en styck pappa. På något sätt hamnade det på min lott att "underhålla" Tobias och Hannes på Liseberg i torsdags, och ni som känner mig vet att jag gör mig allra bäst som väskhållare och övervakare på denna attraktionsplats.
Jag sträckte mig till att åka Flumeride (där jag krampaktigt tryckte mig bakom Tobias rygg och blundade samtidigt), samt att förnedra de små liven i spelhallen. (Ytterligare en parantes här är att jag igår fick ett sms av Fanny, där det meddelades att hennes kusin som är typ 10 hade kommenterat en tjej på Liseberg genom att stämpla henne som "nästan lika feg som Mika").
Man kan inte vara coolast hela tiden, det är bara så. Även solen har sina fläckar.

Anywho..

På liseberg kom vi i vart fall fram till att Tobias var "identical hand-twin" med Michael Jackson, och eftersom våran far bestämt kallar sig för "Kingen" (och har gjort sedan jag var liten), har nu Tobias att tappat all sorts ödmjukhet och titulerar nu även sig själv som "Kingen". Kingen av vad vet jag inte.

En viss fröken Norlin fyllde 21 och det firades någon dag försent med fantastisk presentutdelning som innehöll allt från en diskokula till betakaroten-tabletter. Men den bästa var kanske gitarren, som Hannes och Kingen Sr. briljerade på under följande dagar. Av mig hade hon några dagar tidigare fått en finfin bakmaskin, som skall servera mig med massa goda saker under hela hösten och vintern. Varför köpa något som man inte kan ha nytta av själv? Alla handlingar är i grund och botten egoistiska, eller hur?

Apropå köpande, så hamnade vi på IKEA och där det av någon anledning spenderades mer pengar än vad som var tanken. Men jag har nu alldeles självan satt upp spotlights i mitt vardagsrum, något jag är mäkta stolt över. Nu ska jag bara få upp hyllorna i hallen, den som har en betongborr, raklinje-grej och kunskap inom området är hjärtligt välkommen hem till mig.

Bilder från veckan:



En vass-stol.....


Lika som bär?


Nakne kocken?